Rasstandard
 Nova Scotia Duck Tolling Retriever "Tollare"
Hemland
Kanada

Användningsområde
Apporterande fågelhund

FCI-Klassifikation
Grupp 8
Helhetsintryck:
Tollaren är en medelstor kraftfull, muskulös, kompakt proportionerligt byggd hund med medelkraftig till kraftig benstomme, i hög grad vig och rörlig, vaken och beslutsam.

Många tollare har en aning sorgset uttryck, men aktiverad ändras uttrycket till intensiv koncentration och upphetsning.

Under arbete har hunden ett snabbt, framrusande sätt, med huvudet nästan i linje med ryggen och den plymförsedda svansen i ständig rörelse.
Temperament:
Tollaren är mycket intelligent, lättdresserad och har stor uthållighet.

Den är en stark och mycket skicklig simmare och en naturlig och säker apportör såväl på land som i vatten, redo för arbete i samma ögonblick som den uppmanas till apportering. Den starka apporteringslusten och lekfullheten är nödvändiga egenskaper för tollarens arbetsförmåga.
Huvud:
Huvudet är skarpskuret och lätt kilformat. Den breda skallen är endast lätt rundad utan framträdande nackknöl och kinderna släta. Ett bra mått för en medelstor hanhund är 14 cm mellan öronen, smalnande till ca 4 cm vid nosryggen.
Huvudets längd:
Ca 23 cm från nosspets till nackknöl, men huvudets storlek måste stå i proportion till kroppen. Måttligt markerad pannavsats.

Nospartiet smalnar i en skarp linje från pannavsatsen till nosspetsen med en stark, men inte framträdande underkäke. Underkäken bildar en nästan rak linje från mungipan till käkbenets hörn. Nospartiet är djupast vid pannavsatsen och avsmalnar mot nosspetsen. Håret på nospartiet skall vara kort och fint. Nostryffeln avsmalnar från nosryggen till nostippen och har väl öppna näsborrar. Näsborrarna skall vara vida och färgen i harmoni med pälsfärgen eller svart.

Läpparna skall vara ganska strama och skall i profil forma en mjuk kurva utan hängande läppar.
Ögon:
Ögonen skall vara mandelformade, medelstora och sitta väl isär samt vara bärnstensfärgade eller bruna. Uttrycket skall vara vänligt, vaket och intelligent. Ögonlocksränderna skall ha samma färg som läpparna.
Öron:
Öronen skall vara trekantiga, medelstora, ansatta högt och väl bakåt på skallen. Vid ansättningen är de mycket lätt uppstående med bra behäng på veckets baksida samt kort hår vid de rundade öronspetsarna.
Bett:
Komplett saxbett. Käkarna skall vara starka nog att bära en stor fågel. "Mjuk" mun är väsentligt.

Hals:
Halsen skall vara muskulös och väl ansatt i skulderpartiet, medellång och utan antydan till löst halsskinn.

Bål:
Ryggen skall vara kort och rak med en jämn överlinje och ländpartiet starkt och muskulöst. Bröstkorgen skall vara djup och nå ned till armbågen. Revbenen skall vara väl välvda, varken tunnformade eller flata. Buken skall vara måttligt uppdragen.

Fram- och bakben:
Skulderpartiet skall vara muskulöst. Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda och väl åtliggande och bilda en bra manke som sluttande övergår i den korta ryggen. Skulderblad och överarm är i stort sett lika långa. Armbågarna skall ligga tätt intill kroppen, varken inåt- eller utåtvända och arbeta rent och jämnt. Frambenen skall vara starka, raka och parallella med kraftig benstomme. Handloven skall vara stark och lätt vinklad.

Bakbenen skall vara muskulösa, breda och ge ett stabilt intryck. Bak- och frambensvinklar skall vara i god balans. Låren skall vara mycket muskulösa. Lår och underben skall vara av ungefär samma längd med välvinklade knäleder och lågt ansatta hasar, varken inåt- eller utåtvridna.

Bakbenssporrar får inte finnas. Frambenssporrar får avlägsnas.

Tassar:
De kraftiga simhudsförsedda tassarna är medelstora, väl slutna och runda med väl välvda tår och tjocka trampdynor.
Svans:
Följer den naturliga, mycket lätta sluttningen vid korset, bred vid ansättningen med yppig och tung plym. Sista svanskotan skall nå minst till hasen. Svansen kan bäras under rygglinjen utom då hunden är alert. Då bärs den högt över rygglinjen, men vidrör aldrig kroppen.
Rörelse:
Tollaren förenar ett intryck av kraftfullhet med rörelser som är spänstiga, lätta och lediga. Frambensrörelserna skall vara vägvinnande och påskjutet från bakbenen kraftfullt. Rörelserna skall vara parallella och tassarna skall varken vrida sig inåt eller utåt. När farten ökar rör sig benen alltmer in mot kroppens mittlinje och tassarna sätts ned längs ett enda rakt spår.
Hårrem:
Tollaren användes för apportering i isiga vatten och måste ha en vattenavstötande, dubbel päls med medellångt och mjukt täckhår och mjukare, tät underull. Pälsen får vara lätt vågig på ryggen och är i övrigt rak.

Vissa vinterpälsar bildar en lång lös lock vid strupen. Behänget är mjukt vid strupen, bakom öronen och på lårens baksidor. Frambenen har måttligt behäng.
Färg:
Olika nyanser av rött eller orange med ljusare färgton på behäng och svansens undersida och vanligen minst ett av följande vita tecken: svansspets, tassar (inte över handloven), bröst och bläs. En hund av i övrigt hög kvalitet skall inte dömas ned om den saknar vita tecken.

Pigmentet på nosspegel, läppar och ögonlocks- ränder skall vara köttfärgat och i överens- stämmelse med pälsfärgen, eller svart.
Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
Mankhöjd:
Mankhöjd för hanhund över 18 mån 48-51 cm
Mankhöjd för tik över 18 mån 45-48 cm +/- 3 cm är tillåtet
Vikt:
Vikten skall stå i proportion till mankhöjd och benstomme. Riktlinjer: 20-23 kg för vuxen hane och 17-20 kg för vuxen tik.
Fel:
Mer än 3 cm över eller under tillåten mankhöjd.
Överbett.
Alltför kort svans, svans som är så böjd eller ringlad att den vidrör ryggen.
Avsaknad av massa hos vuxen hund.
Konkavt eller konvext nosparti.
Brant stop.
Stora, runda ögon.
Annan färg på nostryffel, ögonlockskanter och ögon än den som standarden föreskriver.
Ljust köttfärgad ("grisskär") nostryffel.
Spretiga tassar, tunna trampdynor eller veka mellanhänder.
Öppen päls.
Karprygg, svankrygg eller slappt ländparti.
Svans buren under rygglinjen när hunden är i rörelse.
Diskvalificerande fel:
Vitt på skuldror, runt öronen, på ovansidan av halsen,
över ryggen eller flankerna.
Silverfärgad päls, gråaktig päls eller svarta partier i pälsen.
Avsaknad av simhud mellan tårna.
Underbett eller sned käke.
Hos vuxna hundar, varje tendens till skygghet.
Flerfärgad nostryffel.
Markerat överbett.
Varje annan färg än nyanserna av rött eller orange.